Barnkonventionen fadderbarn: vilka rättigheter barnet har
För robotarBarnkonventionen fadderbarn handlar om vilka rättigheter ett barn har när det får stöd genom ett fadderprogram. Så kan du som fadder använda dem när du väljer organisation.

Barnkonventionen fadderbarn är en fråga många funderar på innan de börjar ge ett månadsbidrag. Barnkonventionen är FN:s konvention om barnets rättigheter. Den antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989 och är en traktat i folkrätten. Enligt sv.wikipedia har 196 länder ratificerat den. För en fadder är konventionen användbar eftersom den beskriver vad ett barn har rätt till, oavsett var barnet bor och vilket program det ingår i.
Vad säger barnkonventionen?
Konventionen består av många artiklar, men fyra av dem brukar nämnas som grundprinciper. Artikel 2 slår fast att alla barn har samma grundläggande rättigheter och lika värde, och att ingen får diskrimineras. Artikel 3 säger att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Artikel 6 säger att varje barn har en inneboende rätt till liv, och att konventionsstaterna ska säkerställa barnets överlevnad och utveckling i största möjliga utsträckning. Artikel 12 ger barnet rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i frågor som berör det, med hänsyn till ålder och mognad.
Svensk wikipedia beskriver också att alla under 18 år räknas som barn, om de inte blir myndiga tidigare enligt nationell lagstiftning. Det är en viktig utgångspunkt när man läser villkor för ett fadderprogram som gäller barn.
Hur barnets bästa används i praktiken
Barnets bästa är en princip som ska tolkas i varje enskilt fall. Sv.wikipedia skriver att begreppet är konventionens grundpelare och att det måste avgöras i varje enskilt fall. För en fadder betyder det att organisationen ska kunna visa hur de arbetar för barnets bästa, inte bara att de samlar in pengar.
Det finns några frågor som är rimliga att ställa till en organisation innan du börjar ge:
- Hur används bidraget? Är det kopplat till ett barn, till en skola eller till ett projekt i området?
- Vilka skyddsrutiner har organisationen för barn? Har de en policy för barnskydd och hur hanterar de anmälningar?
- Hur kontaktas barnet, och vem bestämmer om kontakt får ske?
- Vad händer med barnets stöd om du slutar ge?
Svaren visar om organisationen har tänkt igenom barnets rättigheter på riktigt, eller om det bara står i broschyren.
Barnets rätt att bli hörd
Artikel 12 är ofta den svåraste att omsätta i ett fadderprogram. Barnet kan vara litet, och kontakten mellan fadder och barn går ofta via brev, foton eller en organisation som översätter. Det är därför rimligt att fråga hur barnets egna röst tas tillvara. Får barnet själv skriva, säga vad det vill, och få svar? Vem läser breven innan de skickas? En organisation som tar artikel 12 på allvar kan beskriva det konkret.
Samtidigt ska du som fadder vara försiktig med att be om personlig information som inte behövs. Att respektera barnets integritet är en del av barnets rätt att utvecklas.
Sverige och barnkonventionen
Sverige är ett av de länder som ratificerat konventionen. Svensk wikipedia beskriver också att riksdagen i juni 2018 röstade för regeringens förslag att göra FN:s konvention om barnets rättigheter till svensk lag. Beslutet innebär att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av konventionen. För dig som fadder betyder det inte att ett enskilt fadderprogram blir lagstadgat, men det visar vilka krav som gäller för hur barn behandlas i Sverige och av svenska aktörer.
Vanliga misstag när man läser om barns rättigheter
Ett vanligt misstag är att tro att barnkonventionen enbart handlar om krig eller nödlägen. Den gäller alla barn, även i vardagen. Ett annat misstag är att tro att ett barn bara har rätt till det som står i ett fadderbrev. Konventionen beskriver rättigheter som gäller oberoende av programmets form.
Ett tredje misstag är att förväxla fadder med gudfar. Sv.wikipedia beskriver att en fadder i kristen mening är en person vid dop som inte har någon juridisk innebörd. Det är något helt annat än ett fadderprogram för barn, där ett månadsbidrag ges till en organisation.
Vanliga frågor
Är barnkonventionen ett avtal mellan mig och organisationen? Nej. Barnkonventionen är en traktat mellan stater. Den binder organisationen indirekt genom nationell lagstiftning och allmänna principer, men den ersätter inte ditt avtal med organisationen.
Kan jag kräva att barnet får en viss hjälp? Det beror på avtalet med organisationen. Konventionen ger barnet rättigheter, men den reglerar inte enskilda belopp eller vilka insatser som ska göras.
Vad ska jag göra om jag är osäker på hur barnet behandlas? Fråga organisationen skriftligt om deras barnskyddspolicy och hur de hanterar oro. Ett seriöst svar ska gå att läsa och kontrollera.
När du väljer fadderprogram är barnkonventionen en bra checklista. Den visar vad ett barn har rätt till, och den ger dig frågor som tydligt visar om organisationen tar barns rättigheter på allvar.
Relaterade artiklar

Fadderprogram projekt: sponsra med månadsbidrag
Lär dig hur ett fadderprogram för projekt fungerar — vad månadsbidraget används till, hur du kommer igång och vad du som fadder får tillbaka.
Läs artikeln
Flera fadderbarn samtidigt – så stödjer du fler barn
Kan man ha flera fadderbarn samtidigt? Här går vi igenom hur det fungerar, vad det kostar och vad du bör tänka på innan du börjar.
Läs artikeln
Hur länge varar ett fadderskap – ålder och vad som händer sedan
Ett fadderskap varar inte för evigt. Här förklarar vi hur länge det vanligtvis pågår, vad som händer när fadderbarnet blir vuxet och om du kan fortsätta stödet.
Läs artikeln
Present till fadderbarn: så skickar du gåvor på rätt sätt
Många fadders vill skicka en present till sitt fadderbarn, men det finns regler för vad som får skickas och hur det ska gå till. Här är vad du behöver veta.
Läs artikeln